Arc de Vie

Universell Healing och Änglahealing

Sofia Harjunen 070-305 31 25

Östersund / Jämtland


Min sanning är att vi alla är ett med Gud och att vi alla är ljuset/kärleken.

Vi människor är så mycket mer än bara det vi ser med ett outvecklat öga. Vi är storslagna gudomliga väsen med en enorm kraft inom oss: KÄRLEK. Ta fram KÄRLEK i alla situationer du möter så ser du snart vem du är...

Så länge jag kan minnas har jag trott på Gud. När jag var liten bad jag små böner till honom varje kväll, det började med önskningar om att jag skulle få en katt, en cykel mm och blev sedan böner om att jag skulle "få chans" på killar i skolan. Allt jag bad om slog in :)

Den som fick mig att komma ihåg mitt Gudomliga ursprung tror jag var min farmor Anna som bodde i Finland. Hon var en fantastiskt kärleksfull människa som arbetade som lärare och gav ut sin första bok på sin 90-årsdag. Hon är i andevärlden nu men jag känner att hon är med mig och hon peppar mig att skriva böcker.

Ett medium sa till mig en gång att: Din farmor är med dig och vill att du ska lära barnen healing. Då hade jag helgen innan varit på en skola och låtit en hel skolklass få healingenergi i sina händer :)

När jag var 16 år reste jag till USA, för att jobba som barnflicka. På flygplatsen i New York träffade jag en trevlig kille och hans pappa. Vi blev genast vänner och det slutade med att jag fick bo hos dem i Fort Lauderdale i Florida. Hela hans fantastiska familj visade sig vara kristna och hade arbetat som missionärer i Sydamerika. Otroligt gästvänliga omtänksamma människor som spred budskapet om Guds kärlek. Jag förstår ju att det inte var någon tillfällighet till att vi träffades.

I USA pratades det ibland, på den tiden, om att man skulle akta sig för "djävulen" eftersom han kunde dyka upp när man minst anade.  Detta gjorde att jag blev rädd.

Den stunden på kvällen när jag kopplade upp mig, som förut känts så kärleksfullt och tryggt, var nu fylld av rädsla och misstänksamhet, jag kände mig osäker på om det var Gud eller djävulen som var närvarande. Detta gjorde att jag så småningom helt slutade be. Min tro har dock alltid funnits där, dock inte så alltid så starkt.

Det var inte förrän 24 år senare som jag började be igen, tack vare boken Väck din inre Healer som kom i min brevlåda (utan att jag hade beställt den).

Då förstod jag att healing absolut inte är något ont och allt trams om djävulen är påhittade saker som man stoppade in i bibeln därför att man trodde det skulle vara bra för folk att vara lite rädda.

Jag har också lärt mig att det jag fokuserar på drar jag till mig, så därför är det väl bättre att fokusera på Gud, Kärlek, Änglar och allt gott och glatt som finns i livet.

 

"Människors alla handlingar motiveras på sin mest grundläggande nivå av den ena av två känslor - rädsla eller kärlek. Sanningen är att det bara finns två känslor - bara två ord i själens språk. Dessa är de motsatta ändarna av den stora polaritet som jag skapade när jag skapade universum." ur Samtal med Gud, bok 1.

Du är aldrig ensam. Kom ihåg det. Du har så mycket kärlek omkring dig. Ibland hamnar vi i situationer där vi får känna oss utelämnade gång på gång, då gäller det att stanna upp och fråga: Varför drar jag till mig detta gång på gång?

Min barndom var präglad av hårda prövningar och skulle stärka min kärlek till mig själv och andra människor. Jag är idag tacksam att jag fick gå igenom detta som barn. Det som hänt mig har fått mig att växa och öppna mitt hjärta.

Jag vet att det vi går igenom ska stärka oss på något sätt. Det finns ingen som inte kan läkas, oavsett vad du varit med om. Kom ihåg det! 

Det handlar om att lära sig släppa gamla känslor och förlåta de inblandade. Detta kan alla göra.

Vad är det då som jag tror på som gör mitt liv mer kärleksfullt numera? Här nedan kan du se vad jag ser som "mina sanningar". Tack vare dessa har jag kunnat försonas med min barndom och alla inblandade.

Dessa "sanningar" har för mig varit helt avgörande för ett helande:

Vi är alla ett - Kärlek. Våra själar älskar varandra och när du lever mer som din själ, ditt högre jag, så är det svårt att inte älska någon.

Allt som vi ber om får vi, på ett eller annat sätt.

Det vi sänder ut kommer alltid tillbaka till oss (fast då i större omfattning).

Alla motgångar som dyker upp har vi dragit till oss för att kunna växa som själ. Livet undervisar oss mot kärlek hela tiden. Vår verklighet är som en spegel av oss själva.

Motsatsen till KÄRLEK är rädsla, Kärlek är allt som finns, och rädslan är motpolen. Så om du älskar även rädslan så löses den upp.

Vi är eviga skapelseväsen som inkarnerar till jorden, då vi verkligen vill växa. Här utmanas vi att leva i kärlek till oss själva och andra - för vi har glömt vad vi är. 

Med att växa menar jag - att alltid, i varje situationen, göra sina val utifrån villkorslös kärlek (istället för rädsla). Då växer du och kan gå vidare i din själsliga och andliga utveckling. Då krävs det ibland att man ställer sig frågan: Är jag sann?

Meningen med livet är att lära älska sig själv. Alla delar av dig själv. Du upptäcker vilka delar av dig du inte älskar när du möter andra människor som du retar upp dig på. Just den sidan kommer du se att du har själv. Acceptera den hos dig själv och hos den andra. Då händer något magiskt och allt det negativa löses upp. Sedan kommer du inte längre dra till dig den typen av människor, eller så ser du helt enkelt inte deras irriterande sidor längre.

Att uppmärksamma sånt här är att leva medvetet.